DIPS i produktion på världens nordligaste sjukhus

Publiserad

Longyearbyen (Svalbard) fick 5 december i praktiken ”En medborgare – en journal”. DIPS är nu i bruk i hela hälsosektorn på Norges största ö.

Tårta från DIPS. Foto: Siv Marie Lien

 

- För oss är det en stor fördel att äntligen ha samma journalsystem som resten av Helse Nord (en av fyra vårdgivare i Norge) och det är också gynnsamt för patienterna.Vi har önskat oss DIPS allt sedan det infördes vid Universitetssykehuset Nord-Norge (UNN)  2004, berättar Aksel Bilicz, enhetsledare vid Longyearbyen sjukhus.

Unik hälsovård

Att Longyearbyen sjukhus har några egenheter avslöjas redan i entrén av en uppstoppad isbjörn. Sjukhuset är det enda i Norge som erbjuder både primär- och specialisthälsovård. Vårdpersonalen som finns här går jour på båda tjänstenivåerna.

Samtidigt är det ett akutmedicinskt beredskapssjukhus. Det finns ingen akutmottaning eller förlossningsavdelning, men det finns en operationssal där det utförs vissa mindre ingrepp. Men som regel handlar allt om att stabilisera en skadad person för transport till Tromsö, om det kommer in skador av mer allvarlig karaktör. Och det gör det ju.

Longyearbyen sjukhus. Foto: Håvard Standal

 

Longyearbyen sjukhus tillhandahåller hälsovård till hela befolkningen på Svalbard, också dem som är där på besök. Utöver det bistår de alla som färdas på och runt ögruppen och de angränsande havsområdena.

På de lilla sjukhuset har liv räddats gång på gång på grund av vårdpersonalens skicklighet att ge vård de första kritiska timmarna efter en allvarlig olycka. Vid sidan av den enorma lavinolyckan som skedde i jul i fjol, har mycket dramatik upplevts på sjukhuset genom åren. Det handlar om gruvolyckor, isbjörnsangrepp och förlisning. I höst var det 20 år sedan den största flygolyckan på norsk mark skedde här. Olyckan i Operafjället krävde 141 människoliv.

– Vi har sju fysiska sängplatser på sjukhuset. Totalt sett under loppet av ett år har vi runt 200 inlagda patienter. Antigen patienter som görs klara för transport till Tromsö, eller fastboende som är inlagda för observation eller övervakning under kortare perioder.

Läget gör att sjukhuset alltid måste vara förberett på mer dramatiska händelser.

– Saker sker ju, och då försöker vi behandla det vi kan. Men vi är minimalt bemannade, och tillgång på kirurgisk kompetens har vi bara halva tiden. Normalt tar det mellan fyra till fem timmar innan förstärkning från Tromsö landar, förklarar han. Vid goda flygförhållanden för ambulansflyget kan det gå något snabbare.

Longyearbyen centrum. Foto: Håvard Standal

Enklare samarbete

Att de nu har elektronisk patientjournal i DIPS innebär att de kan dela information om patienter som är under behandling på UNN Tromsö och andra ställen inom Helse Nord. De kan nu rekvirera laboratorieundersökningar och se provsvar digitalt. En del av denna kommunikaton har tills nyligen skett på papper.

– Nu kan läkare vid UNN Tromosö läsa vår journal här i Longyearbyen för patienter som är under behandling där. Och vårdpersonal här kan läsa journalnotat för patienter som har fått behandling vid ett annat sjukhus i Helse Nord och som ska följas upp här efter att de kommit hem.

Det finns ingen husläkare på Svalbard, men cirka 90 procent av sjukhusets uppgifter är allmänmedicin och jour.
– Alla invånare på Svalbard har sin husläkare på fastlandet i sin hemkommun. Vi fungerar som deras vårdpersonal under de perioder de bor på Svalbard. Det mesta av vårt arbete består av normal allmänmedicin. Utöver det går våra anställda i skift och bemannar akutfunktionen och jour utanför ordinarie öppettider, förklarar Bilicz.

 

Norrsken över Longyearbyen. Foto: Håvard Standal

Related