Läkare central för utveckling av EPJ-system

Publiserad

Morgondagens elektroniska patientjournal utnyttjar dagens tekniska möjligheter och integrerar datafunktionalitet som vi känner till, från exempelvis smartphones. Hela uppbyggnadsstrukturen hos nya DIPS Arena är baserad på omfattande arbete som läkare i Norge och utlandet nu gör för att förenkla innovation inom e-hälsa.

 

Sykepleier Siv smiler på bruen

Foto: Marthe Mølstre

 

-För att kunna skapa ett datorsystem som kan återanvända information är det viktigt att informationen ges och tolkas lika. Vi har därför haft behov av att få definierade och godkända kliniska modeller för all medicinsk behandling och sjukhusprocedurer som sker, förklarar Anca Heyd, medicinsk rådgivare, från DIPS.

Heyd är en av många medarbetare i DIPS AS med klinisk erfarenhet. Hon är utbildad läkare med specialisering i gynekologi och barnmorska och har nästan totalt 11 års erfarenhet från lokalsjukhuset i Harstad och från Ullevål: Två mycket olika sjukhus i två väldigt olika hälsoområden. Heyd har dessutom arbetat som allmänpraktiserande läkare i Tysklands primärvård, och som läkare på sjukhuset där. När Heyd började arbeta på DIPS AS i Juni 2014 pågick utvecklingen av den nya patientjournalen DIPS Arena för fullt.

 

Väsentligt att kliniker bidrar

-Utvecklarna i DIPS är väldigt lyhörda för behoven som sjukvårdspersonalen har, och vi jobbar hela tiden nära med vårdföretagen som använder programvaran, förklarar Heyd. En del av hennes arbete hos DIPS går ut på att ”översätta” det läkare och andra yrkesverksamma hos kunderna ser, så att utvecklarna som gör dataprogrammen förstår och uppfattar problemfrågorna i vardagen på sjukhusen på rätt sätt.

Den viktigaste "revolutionen" i nya DIPS Arena är att den bygger på definierade kliniska modeller för olika procedurer, så att det är möjligt för datorprogrammet att hämta och inte minst dela information där det behövs. I dagens journallösningar behöver sjukhuspersonal ofta rapportera och upprepa samma information på många platser. Samtidigt är det relativt komplicerat att hämta ut information till exempelvis forskning. Detta kräver också mycket manuellt arbete.

- Så därför måste vi definiera: Vad är ett blodtryck? Vad är en hjärtoperation? Vad är rökning? Vad är övervikt? För att en dator ska förstå detta, måste vi alltid prata samma språk och föra in exakt samma data. Därför är det så viktigt att definiera dessa kliniska modeller och inte minst, att de blir "låsta" genom ett nationellt och internationellt godkännandeprogram, förklarar Heyd.

Nationell IKT är institutionen i Norge som ansvarar för att de olika modellerna definieras och godkänns. Modellerna kallas "arketyper", och när en sådan typ definieras måste den först godkännas av ett stort antal kliniskt yrkesverksamma. Likadant om den ska ändras, som följd av ny forskning eller bättre rutiner. Norge ligger i framkant av detta område och arbetet kommer bli väsentligt för all framtida utveckling av dataprogram för användning i hälsovården.

 

Bli av med dubbelarbete

Anca Heyd ger ett exempel:

- Låt oss ta rökning. Vi har många olika nationella register som samlar information om olika hälsorelaterade frågor. Rökning nämns i sju likadana register, men definieras annorlunda från varje plats och begär information på olika sätt i alla dessa register. Numren[EA1]  kan inte återanvändas. Därför måste du ange informationen om och om igen för att kunna rapportera korrekt. Vissa register ber om antalet cigaretter varje dag, andra varannan vecka. Om vi sammanfattar vilken information som krävs för att rapportera att patienten röker och gör dem enhetliga, kan datorprogrammet identifiera och sedan automatiskt skicka rätt information som begärts.

Hon vet att alla läkare och sjuksköterskor på norska sjukhus idag är väldigt trötta att lägga tid på dubbelarbete för att avslöja[EA2]  lagstadgad information, eftersom processer och procedurer inte automatiserats. Ju fler absoluta standarder som definieras för olika kliniska procedurer eller olika sjukdomar, desto enklare är det att låta ett datorsystem förenkla arbetsflödet.

 

Mycket kvarstår

-Vi har ännu en lång väg att gå innan vi kan utnyttja de möjligheter som elektroniska verktyg ger oss fullt, men det vi har gjort nu och där DIPS Arena är nu är en bra start. Resten måste vidareutvecklas tillsammans med den hälsopersonal som kommer att använda systemet, säger den medicinska rådgivaren.

Tre av Norges fyra hälsovårdsregioner har börjat arbeta för att fasa in i DIPS Arena.

-Det behövs användas ute på sjukhusen och vi behöver engagemang och feedback för vidare utveckling. Vi har en programvara redo att användas, men kliniker som kommer använda den måste ge input för att göra det ännu bättre anpassat till deras behov.

Redan har betydande beslutsstöd och processupport införts för olika diagnoser och procedurer i mjukvaran, som stöder nuvarande rutiner och arbetsmetoder. Men Heyd är noga med att påpeka att kontinuerliga uppdateringar måste komma. DIPS har också en plan för när dessa kan vara "i bruk", så användaren inte märker när systemet uppgraderas.

- Ett datorsystem måste leva, vara i kontinuerlig uppdatering och utveckling. Vårt mål är att ge kliniker stöd, så att de spenderar mindre tid framför skärmen. Att de får aviseringar och påminnelser, men måste göra färre klick och definitivt mindre dubbelarbete. Jag tror att alla som arbetar inom hälsovården kommer att uppskatta, säger Anca Heyd.

 

 

Related